Snart är det sommarlov och man uppryms av en känsla av både lättnad, glädje, frihet och ångest.
Kommer ihåg när du ringde mig om nätterna och ville prata om allt och inget, hur man kunde vakna av det där trygga och samtidigt så irriterande surrandet på nattugsbordet. Jag stänger alltid av mobilen på natten om det inte är något speciellt eller att någon speciell person behöver nå mig. Men då hade jag på mobilen hela tiden. Längtade alltid efter att höra din röst. Lätt och hemlighetsfull. Kommer ihåg när jag satt och lyssnade på musik och du började sjunga för mig, jag tyckte du var galen och konstig. Det tycker jag fortfarande, om inte ännu galnare och konstigare. Men det är det som är en del av attraktionen antar jag... Vi spenderade inte speciellt mycke tid tillsammans, bråkade ganska mycket, men ändå har du lämnat ett stort hål inom mig. Jag gillade inte din arrogans samtidigt som jag älskade den. Den gav mig någon slags respekt för dig, samtidigt som jag bara ville spotta dig i ansiktet. Ditt alltid vakande öga var väldigt enerverande samtidigt som det fick mig att känna mig sedd, betydelsefull och speciell. Kan du inte komma tillbaka? Jag saknar dig!

Den mannen är så sjukt begåvad. Han må ha vart en ytterst underlig man men måla det kunde han verkligen! Man kan stå och kolla på en av hans målningar i timmar och hela tiden hitta nya saker. Sedan är alla hans tavlor väldigt vemodiga i sig. Men det är lite det som är en del av charmen. Tänkte att jag kunde ge några små smakprov:
         
Hittade tyvärr inga bilder på mina två favoritmålningar, men dessa tre är väldigt intressanta de med!
Peace /Sando.

Igår kom jag att tänka på att jag faktiskt aldrig har firat valborg på ett "riktigt" sätt, dvs. dricka mig full och tatta på stan. Förrförra året var jag i Sjölanda och gjorde nog inget speciellt, grillade o skit med erika och min underbara mormor och morfar, förra året låg jag och Caroline och käkade godis och chips, kollade på film och spelade dator i ungefär 24 timmar utan uppehåll (!). I år då, satt hos Ehsan och kollade på tv och var as trött efter en av de jobbigaste (och kortaste) skolveckorna under det här året. När jag sedan gick hem mötte jag en hel del fulla och glada människor. det var mysigt att kolla på i alla fall :-)
Sedan på natten hände något jätte obehagligt. Jag vaknade av att jag hulkade och höll på att spy så jag fick springa till toan men det kom inget för jag hade inte käkat på rätt många timmar. Först slog tanken mig; "Nej, inte magsjuka! I så fall är hela min lördag förstörd." Men det var det ju inte för jag känner inget nu. Sedan tänkte jag att det kan vara min laktosintolerans, men man brukar väl inte spy av saker man inte tål eller? man får ju mer ont i magen o så... Jaja, skumt i alla fall... Har nämligen känt mig lite smått illamående de senaste dagarna, men jag tror det kan bero på att jag bara äter produkter som innehåller laktos hela tiden trots att jag inte borde... Haha.
Ska i alla fall laga mat nu, maten innehåller ost så jag kan ju säga adios till en smärtfri kväll! Men men.
Peace /Sandra.